sofiaolsson

Jag får en obehgaglig ångestliknande känsla varje söndagkväll. Jag vill liksom inte gå och lägga mig, jag vill inte att det ska bli måndag igen.
Förut (i höstas) tyckte jag faktiskt att det var roligt att gå till skolan, men nu känns det bara jobbigt, orkar ingenting, och de höga kraven jag har på mig själv tär på mig hela tiden. Att inte jag inte har högsta betyg i varenda ämne numera tycker jag är väldigt jobbigt. Det var mycket större skillnad på högstadiet och gymnasiet än vad jag trodde. Kanske det har något med att jag befinner mig på en annan plats nu också?
Som en mycket trevlig busskompis berättade en gång, hon hade lämnat in någon sorts inlämningsuppgift, i staden hon bodde i då, och fått G (om jag minns rätt) och sedan när hon flyttade hem igen fått MVG på samma arbete. Jag tycker det lät helt sjukt. Hur kan lärare ens döma så olika? Alla har ju samma betygskriterier..

Tillbaka till ångesten förresten. Jag är ändå ganska bra på att lugna ner mig själv och sätta tankarna på annat. Det går ju faktiskt ganska bra för mig ändå. Och nu är det bara 6 veckor kvar till jag går ut på APU i 3 veckor och sedan är ettan slut! Känns helkonstigt, jag tycker det känns som igår när jag gick in på Polhem med fjärilar i magen, helt ensam bland sjuuukt mycket folk och jag hade ingen aning om vart jag skulle. Men det gick ju bra ändå :)

Nee, nu måste jag gå till sängs och få lite sömn inför en ny dag och nya tag! (Jag är långt ifrån så motiverad som det lät).

Har inte tränat sen i onsdags så det ska bli riktigt skönt att få röra på fläsket imorgon!

/S.o